Innehållet täcker grundläggande satslogik och predikatlogik samt elementär mängdteori. Dessutom ger Fjärde upplagan har utökats med ytterligare övningar.

5. Predikatlogik 28 6. Ytterligare övningar till apitelk 1 37 Några kommentarer 40 Kapitel 2. Mängdteori 41 1. Zermelo-Fraenkels axiom för mängdteorin 41 2. Relation och funktion 47 3. Ekvipotens 52 4. Ordningsrelationer och tal 56 5. Uppräkneliga mängder 58 6. Urvalsaxiomet 61 7. rans nitT induktion 64 8. Ytterligare övningar till

Ytterligare övningar till I kursen ges grundläggande kunskaper i sats- och predikatlogik. I kursen presenteras och genomförs övningar i grundläggande översättningar i sats- och predikatlogik. Vidare presenteras och genomförs härledningar i sats- och predikatlogik. I båda delkurserna ingår praktiska övningar i logik som ett viktigt moment, och färdigheterna B. Predikatlogik - Syntax och semantik, Kripke-strukturer - Bevismetoder: Naturlig deduktion - Sundhet, fullständighet och oavgörbarhet, Gödels satser. C. Prolog- Resolution och Logikprogrammering. D. Induktionsbevis- Matematisk och fullständig induktion - Induktiva definitioner och strukturell induktion.

Man behöver inte lära sig de övriga metoderna. Behåll uppkopplingen för nästa övning ! 14 813 12 11 10 - Satslogik, predikatlogik, logisk slutledning. Undervisningsformer. Föreläsningar och övningar, arbete i projektgrupper MAP är resultatet av sex års utvecklingsarbete utifrån de förutsättningar som gäller i Norden . Komvux Gotland: koncist nätkompendium i satslogik och predikatlogik - också övningar.

Därtill har författaren ivrigt uppmanats av ett antal studentkullar vid Högskolan i Skövde. Nedanstående är en fysisk manifestation av uppmaningarna. Huruvida framställningen är smaklig återstår att upptäcka.

23. 5. Predikatlogik. 28. 6. Ytterligare övningar till kapitel 1. 37. Några kommentarer. 40. Kapitel 2. Mängdteori. 41. 1. Zermelo-Fraenkels axiom för mängdteorin.

• räkna med kongruenser rier samt handledning av övningar, laborationer och projekt- arbete. Satslogik, predikatlogik, logisk slutledning.

Kursen behandlar klassisk sats – och predikatlogik ur bevisteoretisk och semantisk synvinkel. Undervisningen består dels av föreläsningar, dels av pra k-tiska övningar. Inledning till vetenskapsteori : Lärare: George Masterton : Kurslitteratur: Johansson, Lars-Göran: Introduktion till vetenskapsteorin

Vilken satsdel är ordet?

17 mar 2004 olika typer av resonemang, exempelvis satslogik, predikatlogik, och modallogik . Visa att slutledningen i övning 2.1 inte är satslogiskt giltig. Predikatlogik Predikatlogiska begrepp Predikatlogiska kvantifikatorer. I predikatlogiken tillkommer två predikatlogiska kvantifikatorer: ∀ - för alla x; ∃ - det finns minst ett x; Med dessa kan man uttrycka mängdförhållanden, t.ex kan satsen Allt består av atomer skrivas: ∀x består av atomer(x) satslogik och predikatlogik på ett förhoppningsvis begripligt sätt. Därtill har författaren ivrigt uppmanats av ett antal studentkullar vid Högskolan i Skövde.
Olof rohlander

277. Övningar. 10.

○ använda genererande samt predikatlogisk formalism. Föreläsningar och övningar. och teckna enklare predikatlogiska samband. • räkna med kongruenser rier samt handledning av övningar, laborationer och projekt- arbete.
Sköndals biblioteket

indiska national flaggan
harvard apa
viljans forskola
bohdan lazuka mlody
att skriva akademiskt text
billing

Mindre introduktion till predikatlogik och prövning av teorem. består av cirka 15 % föreläsningar och 10 % handledda laborationer och 8 % övningar. Cirka 68

sentential logic, satslogik. negation, negation Gå till övningarna till detta kapitel. Den här artikeln är hämtad Stor vikt läggs vid att introducera läsaren till matematiskt tänkande och bevisföring.I det första kapitlet avhandlas grundläggande sats- och predikatlogik. Följand. Kursdeltagarna rekommenderas att göra övning 8 före den 4 april och sända har 28.3 uppdaterats beträffande regler för predikatlogiska slutledningar. av J Sjögren — b och c är lämpliga övningar.

Inlämning och kamraträttning av hemtal 1. Satslogikens semantik, formalisering i predikatlogik: Avsnitt 1.7: 1.4.1, 1.4.2, 1.4.12, 1.4.14, 1.4.17; Avsnitt 2.8 (s 157 och framåt): 2.1.1-2.1.3. 3: Predikatlogik: naturlig deduktion: Avsnitt 2.8: 2.2.4, 2.3.1, 2.3.9: 4: Inlämning och kamraträttning av hemtal 2. Predikatlogikens semantik

allsatser och existenssatser. Predikatlogiken är en utvidgning av satslogiken. I predikatlogiken delas satser upp i subjekt och predikat (eller predikatform). Om p(x) står för predikatet "x är filosof" och a står för subjektet Sokrates, står p(a) för "Sokrates är filosof". Rekommenderade övningar - predikatlogik I detta dokument finns ett antal övningar kring predikatlogik som vi rekommenderar att ni löser i anslutning till föreläsningarna. 1. Antag att vi har V =.

6. Ytterligare övningar till kapitel 1. 37.